Vi har nu inlett vår berättelse. Vi samlades en söndag för att spela ett långt spelmöte och verkligen få grotta ner oss i berättelse. Detta blev det första spelmötet, vars syfte är att låta oss bekanta oss med våra figurer och ta reda på vad deras Sanningar innebär.
I slutet av det förra spelmötet slumpade vi fram vår Gnista: Någon tar lagen i egna händer. Vi inledde spelmötet med att diskutera vem som skulle kunna tänkas ta lagen i egna händer och landade på Ifen, taxiark (befälhavare) över kyrians styrkor. Hans trupper hade arresterat smugglarna Klowi och Elysiumpa i natten och fört dem till sin förläggning. Vi kombinerade gnistan med frågan ”Vad kommer Nya Galileen att tolerera från kurian?” och kokade ihop en startsituation: befolkningen är indignerade och undrar huruvida detta ens är tillåtet.
Denna startsituation lade stämningen för resten av spelmötet och dess efterverkningar är inte lösta riktigt ännu.
Scen 1 – På ett mötesforum
Spelmötet öppnas på ett av mötestorgen. Baraka och Adilett befinner sig bägge där, tillsammans med hundratals andra. Torget är vackert utsmyckat med konstfärdiga bord och väggarna är täckta av fresker målade av församlingarna. I mitten av torget är en upphöjnad, dit talare går, som omges av bänkar, stolar och kuddar.
Stämningen är spänd. Baraka, som rådsledamot, blir uppvaktad av den frispråkige Narcisse, som frågar vad han tänker göra åt saken. Rådet har ännu i sammaträtt. men Baraka tänker inte låta denna detalj hindra honom. Han behöver rädda smugglingen till Apeldalen, både för att skydda den Kapakätna och för att skydda sitt eget skinn. Han föreslår att de ska marschera i samlad tropp för att kräva de infångades frihet. När Adilett, den kapakätnas apostel, verkar ge sitt medhåll, stärks han i sin övertygelse och säger åt vakten att förbereda sig.
Baraka går efter sin Sanning Kapakdyrkare, hellre än Församlingens tjänare, då han tar saken i egna händer för att hjälpa den Kapakätna hellre än invänta rådets beslut.
Scen 2 – På taxiarkens kontor
Roshan befinner sig inne i kurians förläggning, där hon bor. Taxiark Ifen kallar henne till sitt kontor. Han ber henne att hjälpa till med förhören av Elysiumpa och Klowi och hon går med på det. Scenen är utan konflikter, men introducerar dessa figurer.
Scen 3 – I Narcisse och Nadias hem
Adilett söker upp Narcisse och hans svägerska Nadia, som är del av vakten. De är i färd att beväpna sig för att kunna staga upp kraven på frigivelse på en ansenlig mängd bajonetter. Adilett menar att det vore fördelaktigt att undvika att eskalera situationen och att en förhandling vore bra. Därför övertygar hen Narcisse om att istället ge sig ut och ta kontroll över någonting som kurian vill ha, för att kunna köpslå – Adilett vinner konflikten och de ger sig ut.
Wilhelm ger ett kort till spelledaren (mig) för att etablera att de lyckas lura in en grupp soldater i en korridor, stänga dörrarna och syret och därefter infånga dem. Församlingen har därmed som gisslan tretton soldater och löjtnant Jocasta, som är en gammal stridskamrat till taxiark Ifen.
Scen 4 – I fängelset
Roshan tas för att förhöra Elysiumpa. Fångarna hålls i en verkstad som nu har gjorts om till fängelse. Då hon kommer in plågar vakten Elysiumpa genom tortyrkragen de har fäst runt hans hals. Roshan tar kontrollen till denna, slår av den och lägger bort den. Sedan försöker hon få Elysiumpa att bekänna, för att bespara honom den smärta som väntar. Han vägrar, men hon fortsätter – till dess att Elysiumpa mimar till henne att Baraka är inblandad. Då tar hennes önskan att rädda Baraka över (en av hennes Sanningar) och hon ljuger för vakten och säger att han inte vet någonting mer, men förmanar Elysiumpa att sluta smuggla.
Scen 5 – På trapporna utanför förläggningen
Innan rådet har kunnat sammanträda har befolkningen fyllt alla korridorer och torg utanför kurians förläggning. Kapakröken ligger tjock och enar de troendes sinnen – deras hjärtan slår som ett och alla uppfylls av en längtan efter rättvisa. Baraka har kastas fram som en ledare och ställer sig ensam inför portarna till förläggningen. Adilett står vid foten av trappan dit och försöker vägleda församlingens tankar.
Ut från förläggningen kommer taxiark Ifen med två livvakter, alla klädda i stridsrustningar som gör att de står nästan tre meter höga. Inför dessa jättar står Baraka själv och kastar fram sina krav på att de ska frige Klowi och Elysiumpa i en retoriskt vacker framställning. Taxiarken försöker övertyga honom att vänta, så att de kan diskutera detta med rådet, men Baraka vägrar blidkas – bakom honom står tusenden, obevekliga i sin önskan efter rättvisa.
Baraka vinner konflikten och kurian släpper Elysiumpa och Klowi fria. Adilett och Baraka gör sig en fiende i taxiark Ifen. Hos församlingen vinner Baraka stor ära, men hans initiativ uppskattas inte av rådet.
Scen 6 – Återigen på mötesforumet
Roshan fortsätter följa sin Sanning att vilja rädda Barak och söker upp honom under den uppsluppna feststämningen på torget. Roshan försöker innerligt att få Baraka att ge upp smugglingen till Apeldalen. Det är bara en tidsfråga innan Kurian kan knyta honom till ett brott och hon kan inte hjälpa dem hur länge som helst. Baraka vill dock inte och vinner konflikten. Roshan lovar att inte förråda Baraka till Kurian.
Scen 7 – I vakthuset, bland de infångade kuria-soldaterna
Adilett har en plan för de infångade soldaterna: om hen kan omvända dem till att följa den Kapakätna vore de en mäktig resurs. Hon besöker därför vakthuset där de hålls infångade av Narcisse, Nadia och deras kamrater, som är i färd att fira sin seger. När Adilett anländer nyktrar de till. Istället för att säga sitt ärende börjar istället Adilett att fråga Narcisse om vad han tycket om segern och vad man borde göra med de infångade. Han är obekväm att bli förhörd av aposteln på detta viset och när han försöker be om hjälp ges han ingen. Då han inte kan trycka dit aposteln riktar han sin vrede åt ett annat håll: mot fångarna. När Adilett frågar vad han anser att man borde göra med dem, svarar han ilsket: ”Sänd dem till Gud! Lucifer känner de som skall äntra Paradiset.”
Adilett försöker få honom att istället visa nåd, men det är för sent. Det går till en Konflikt, som Adilett förlorar. Narcisse suger ut allt syre ut fångcellerna – och Adilett försöker inte få honom att ändra sig, utan finner sig i vad som måste vara Guds plan. Hen väntar tills dess att ångestropen har tystnat och fjorton soldater ligger döda.
Scen 8 – I rådskammaren, i den stora moskén
Rådet, lett av kardinal Mattitayos, är samlat för att reda ut gårdagens händelser. Även Adilett är kallad, då hen spelade en stor roll i detta. Mötesformalian slopas snabbt och de övriga ledamöterna kastar sig över sitt verkliga syfte: att skälla ut Baraka för att han kringgick rådet och tog en onödig konfrontation med Kurian. Han försvarar sig inte det minsta, utan kryper istället av skam (här följer han sin Sanning Församlingens tjänare): han inser att han har agerat i den Kapakätnas intresse, snarare än församlingens.
När Baraka avslöjar att de har infångat fjorton av Kurians soldater blir rådet ännu mer förskräckta och kräver att de ska friges. Då Adilett avslöjar att det inte längre är möjligt blir ledamoten Nishat så frustrerad att han är nära att kalla sina tjänare att skära ut Adiletts tunga, innan kardinalen hejdar det hela.
För att sona sin överträdelse ges Baraka en chans att bevisa sig: undanröj alla bevis att soldaterna någonsin har varit infångade. Han protesterar inte.
Scen 9 – I kardinalens kammare
Roshan hämtas till sin älskare kardinalens kammare, av hans tjänare. Där inne välkomnar han henne varmt och de faller i varandras armar. Han avböjer dock hennes avancemang till en början och frågar henne varför hon insisterar på att fortsätta arbeta för Kurian. Han säger inte att krav på hennes uteslutning ur församlingen har höjts, men det ligger under ytan.
Roshan är dock obeveklig: hon kommer från en Zon och vet vad de innebär. Den Kapakätna är inte en frälsare utan en katastrof. Kardinalen ber henne visa honom och tillsammans äter de varsin blöt tuss av kapakmöglet. Först är det en bitterhet som genomsyrar kroppen, men strax förbyts smaken till den sötaste honung som uppfyller deras kroppar, vilka faller bort och deras andar enas. Roshan visar, som den kapakdrömmare hon är, sin mor efter det att hon hade blivit en ghul – en otänkande, vild varelse utan tanke eller ego. Hur de än försökte rädda henne väcktes hon aldrig ur sitt stadium.
När de sedan vaknar ur visionerna verkar kardinalen dock ha sett en skönhet i detta. De kysser varandra och det är som att deras munnar är en och samma: de kysser varandra och sig själva på samma gång. Fade to black.
Scen 10 – Utanför smugglarnas korridor
Adilett har sökt upp Baraka för att mottaga en ny leverans av färsk kapak, skrapad från den Kapakätnas kroppar. Den är ännu fuktig och därmed ovärderlig. De ses i anslutning till smugglarnas korridor – en plats som stängdes av efter att skrot kolliderade med Apokryfa och som smugglarna sedan har byggt om till sitt hemliga näste. Såvitt Adilett vet träffas de bara där för att nästan ingen bor i närheten av den.
Vad scenen handlar om är att Baraka söker vägledning från Adilett, som han också får. Hen säger ord som lugnar honom, centrerar honom åter och ger honom tillförsikt – men när Adilett har gått vet han inte vad han egentligen har fått höra. Här börjar vi förstå att mycket av Adiletts vägledning verkar vara förtroendeingivande och uppmuntrande, men i grund och botten substanslös. Hen är bara ett verktyg för Guds vilja, inte en profet.
Scen 11 – I Adiletts bostad för natten
Efter att Roshan har hörts säga kritiska saker om Apeldalen och den Kapakätna omringas hon av Adiletts supplikanter som på eget initiativ tar henne till sin apostel. Hellre än att straffa henne beordrar Adilett sina supplikanter att lämna dem ifred. Likt kardinalen försöker Adilett att omvända Roshan till att tro på zonen och lyckas, genom förförelse få Roshan att äta av den färska kapaken.
De enas i en fantastisk vision av Apeldalen, där de ser ett helt samhälle där varje person är sammanlänkad med sina medmänniskor och ingen någonsin är ensam. Det finns ständigt en närvaro som väntar bakom deras axlar, väldig och övermänsklig. Då deras själar omfamnar varandra äntrar så en tredje närvaro och slutar dem i sin famn – men Roshan vägrar. Hon vägrar bli ett med dem – hon är ännu Roshan – och sliter sig från dem. Hon stormar ut ur boningen.
Scen 12 – I smugglarnas korridor
Baraka har samlat Klowi och Elysiumpa, tillsammans med Sunan, basen i ett annat smugglargäng. De firar frigivningen och skålar i gefionitisk svampsprit (svart som tjära, stark som döden). Baraka skryter och spelar upp sin egen roll i hopp om att få deras stöd i sin plan: att undanröja alla bevis på kuriesoldaternas närvaro genom att smuggla deras kroppar och alla inblandade till Apeldalen. Narcisse, Nadia och deras kumpaner kan hjälpa i försvaret av Apeldalen och kropparna kan lämnas till den Kapakätna; möglet livnär sig på biomassa.
Elysiumpa är lättare att övertala. Hans tortyr förmildrades av Roshans ingripande och han talar väl om henne. Baraka inser att Roshan trots allt är en allierad och omvärderar sin syn på henne. Klowi är emellertid svårare att övertala. Hon är förtegen om vad Kurian har utsatt henne för och vill inte tillbaka till deras fångenskap. Baraka lyckas dock lugna henne och kompanjonerna svär att stå honom bi i den stora smugglingen.
Scen 13 – Återigen, på taxiarkens kontor
I spelmötets sista scen har taxiark Ifen återigen kallat Roshan till sitt kontor. Han avslöjar att de har tappat kontakt med löjtnant Jocastas grupp och ännu inte kunnat återfinna dem. Han ber Roshan om hjälp att hitta dem, vilket hon självklart går med på.
Efterspelet
Under det första spelmötet fick vi bekanta oss med rollpersonerna och platsen. Vi lade till en fråga under spelmötet: ”Vad kommer att hända med de infångade soldaterna?” som vi redan nu har besvarat till viss del. I övrigt har vi berört några av frågorna men ännu inte besvarat dem.
Spelarna skrev Lögner till sina Sanningar. Dessa är en förbjuden handling och om rollpersonen utför den handlingen tappar de Sanningen. De ser ut såhär:
Roshans Sanningar: Kapakdrömmare (L: Neka någon som söker hennes hjälp), Vill rädda Baraka (L: Förråd honom), Rädd för den Kapakätna (L: Frivilligt ta del av gemenskapen), Individualist (L: Sätta församlingens bästa före sig själv).
Adiletts Sanningar: Missionär (L: Neka Ordet till den som söker det), Ser Roshan som ett hot (L: Ge upp Roshan), Apostel (Förneka den Kapakätnas kärleksbudskap), Rättskipare (Att inte utdela gudomlig rättvisa)
Barakas Sanningar: Församlingens tjänare (L: Sätta sig själv först), Tjänare till Adilett (L: Gå emot Adiletts ord), Kapakdyrkare (L: Inte sätta den Kapakätnas bästa i första hand), Maskindyrkare (L: Att aktivt verka för en Zon).
Nästa spelmöte
Under det nästa spelmötet kommer vi sannolikt att få se hur Barakas smuggelplan fungerar, samt huruvida Roshan får reda på vad som har hänt soldaterna – och vad hon isf. gör med den informationen. Vi kommer nog också att få se hur detta spelmötes händelser har påverkat Elysiumpa, Klowi och Narcisse. Därtill kommer vi nog att besöka Apeldalen och se vad som dväljs därinne.
Tyvärr var de närmsta veckorna ganska fullbelagda, men det ser ut som att vi innan augusti är slut kan få till ett långpass under en lördag. Stay tuned.
