Ronja Melin sammanfattar balianismen. Boken säger:
”Den del av S:t Balians person som har bäring för tron är hens kön. Det beskrevs ombytligt under profetens liv, av såväl Balian själv som av andra. Bevarade texter hänvisar till Balian som överskridare, kvinna, man och alla andra tänkbara kön. Den ortodoxa ståndpunkten är att profeten överskred alla indelningar, att hens kön skiftade under hens liv och att Balian beskrev sig som hen var. Hen var könlös och mångkönad, kvinna och man, och långt mer än så. I sin person uttryckte profeten hela den mänskliga erfarenheten.
Sekter som är kritiska mot förbudet av genmodifikation hävdar att detta visar att Balian, likt alla andra som levde under denna tid, inte hade en naturlig kropp. Profetens kropp kan ha varit könlös eller ha tillhört ett kön som inte längre finns. Att försöka förklara Profeten med dagens kategorier är lönlöst; inte bara levde S:t Balian i en tid vars normer vi svårligen kan förstå, utan hen var även Guds sändebud. Eftersom Balians kropp inte kan ha varit obefläckad ska balianister inte eftersträva renhet i köttet, utan i själen.
Kvinnoimamernas sekter menar tvärtom att denna tvetydighet var ett retoriskt knep: de menar att Balian var en kvinna, som i sina texter antog en rad identiteter för att kunna tala för hela mänskligheten. Därför åligger det kvinnor att förkunna Ordet, men detta talar till alla människor oavsett kön. Denna lära bidrar till att de Sex profeternas kyrka styrs av Matriarkernas råd, fastän kyrkans ståndpunkt är att Balians kön skiftade under hens liv. Samma argument, fast vänt avigt, förs fram av mansimamernas sekter, som hävdar att Balian likt de föregående profeterna var en man. Även eunucker och hijror argumenterar att Balian var som dem och inom Miiderakyrkan i Yamato är de högsta ämbetena vigda till könsöverskridare.”
Arbetet är återupptaget, efter ett olyckligt men behövligt uppehåll.
