»Vi har lärt oss att se geopolitiska händelser med profetiska glasögon.«
Så sammanfattar Johnnie Moore, medlem av tidigare president Trumps evangelikala råd, den världsbild som bokstavstroende protestanter i Förenta staterna utgår ifrån. De ser Guds hand bakom världens skeenden och menar att politiker bör följa Guds plan, såsom den har lagts fram i Bibelns böcker. I den evangelikala tankevärlden är Bibeln att förstå som Guds ofelbara ord. De är särskilt intresserade av Uppenbarelseboken och dess beskrivning av den yttersta tiden, innan Jesu återkomst. Därför är de besatta av Israel och stödjer den aggressiva bosättarrörelsen.
Varför just Israel? Vad förenar två helt olika religiöst fanatiska grupper – den kristna högern i Förenta staterna och den israeliska bosättarrörelsen? Denna fråga söker filmaren Maya Sheinstein att besvara i dokumentären I väntan på frälsaren (originaltitel ’Til Kingdom Come) som SVT sände i december och som finns att se till och med i juni. I dokumentären från 2020 intervjuar hon amerikanska pastorer, radiopratare, medlemmar av dåvarande president Trumps evangelikala råd, samt även israeliska bosättare och välgörenhetsarbetare. Framför allt följer hon Yael Eckstein, som leder International Fellowship of Christians and Jews, en organisation som samlar in pengar till Israel från evangelikala kristna i Förenta staterna.
En apokalyptisk allians
Det som framträder är en obehaglig och ofta cynisk allians. Den israeliska extremhögern och bosättarrörelsen söker internationellt stöd för sitt folkrättsvidriga projekt att driva bort palestinier från hela det historiska Israel och uppvaktar därför evangelikala kristna. Dessa kristna tolkar å sin sida Israels återuppståndelse som en nödvändig målstolpe på vägen till Uppryckandet och Domedagen. Evangelikalerna återkommer till Uppenbarelsebokens verser om att hela världen ska vändas mot Israel i de yttersta dagarna och att det ska vara krig i sju år. Utifrån den uppfattningen säger flera av de »israelvänner« som förekommer i dokumentären att man som kristen ska glädjas när man hör nyheter om att det skjuts raketer mot Israel, för det betyder att ens frälsning närmar sig.
Oavsett detta stöd till israel är den kristna sionismen ett anti-semitiskt projekt. Den betraktar staten Israel som en bricka i Guds plan och allt som händer den som nödvändiga etapper mot Domedagen. Den bryr sig däremot varken om judar som människor oberoende av denna Guds plan eller erkänner deras tro som legitim. I den evangelikala tankevärlden måste judarna konvertera eller brinna i Helvetet. Den funktion som de fyller är blott att återvända till Israel så de där kan genomlida de vedermödor som Uppenbarelseboken beskriver.
Till stöd för ockupationen
Denna anti-semitism har konkreta konsekvenser. Stödet som evangelikaler skickar till Israel riktas huvudsakligen till deras israeliska motsvarighet: bosättarrörelsen, som ämnar lägga hela Västbanken under israeliskt styre, genom att med våld driva bort palestinierna som bort där. Därutöver donerar evangelikaler givetvis också till den israeliska militären, som upprätthåller ockupationen av palestinsk mark.
Stödet riktas till de sektorer av det israeliska samhället som söker att höja konfliktnivån mellan Israel och Palestina och därmed också försätta judar i livsfara. Föraktet mot palestinier är så grundmurat att dokumentärens figurer knappt ens talar om dem, om det inte är för att upprepa lögnen att det inte skulle finnas något palestinskt folk.
Denna omfamning av den israeliska extremhögern har nu också fått uttryck på högsta nivå: att Trump flyttade ambassaden till Jerusalem och gav grönt ljus åt Netanyahus regering att annektera Västbanken är följder av evangelikala rösters inflytande i Vita huset, samt lobbying från den israeliska extremhögern, enligt dokumentären. Att dessa handlingar ökar riskerna för konflikter ses i själva verket som någonting positivt, ur detta förment israelvänliga perspektiv.
Ett andligt krig
En sak som förenar den evangelikala rörelsen i Förenta staterna och bosättarrörelsen i Israel är deras sätt att tolka världen ur ett profetiskt perspektiv, enligt denna dokumentär. Under den synliga världen pågår ett andligt krig mellan gott och ont, ett krig som följer en tidslinje som har fastslagits av makter ovan människans fattningsförmåga. I detta krig tar dessa rörelser sida och agerar för att påskynda en slutfas, där en viktig etapp är att få staten Israel att omfatta hela det heliga landet.
Dokumentären ger en intressant inblick i hur en religiös syn på världen kan påverka hur dess händelser uppfattas. Dessa evangelikala kristna omsätter sin tro på staten Israel genom att sponsra rörelser som kraftigt bidrar till att öka konfliktnivån i densamma. Det är också den anti-semitiska kärnan i den kristna sionismen: man älskar staten Israel för dess profetiska roll, men har ingen respekt för judar eller judendomen utanför denna roll.
Som tittare kan man ofta bli frustrerad över den världsfrånvända, antihumanistiska och hycklande världsbild – ondska, kanske man kan kalla den – som många av de intervjuade uttrycker. Om dokumentären saknar någonting är de fler röster från de palestinier som måste fördrivas från sin mark för att detta projekt ska besannas. Inte heller används det passande begreppet för att beskriva projektet: folkmord.
