Frågeställningarna i fokus var i mångt och mycket samma som det föregående spelmötets, då de följde logiskt på varandra:
- Vad kommer att ske med Apostaterna?
- Vem är kardinalen?
Några frågor som vi berörde men som inte stod i direkt fokus var:
- Vad kommer Nya Galileen att tolerera från Kurian?
- Hur kommer Zonen att påverka Apokryfa?
Scen 1 – På en kärra, i härlägret
Baraka är fjättrad på en vagn och dras till härlägret likt en krigstrofé. Löjtnant Kayo, rustad i full kyrass, kör fyrhjulingen med ett förnöjt uttryck. Roshan får sitta bak på kärran; nu ska alla se om hon verkligen har lyckats omvända Baraka.
Härlägret är en nod: där finns kämpar från församlingens väpnade ordnar, bland annat rådsledamot Ariam och hans Zoroaster-dyrkare och från Kurian. Kardinalen finns på plats för att överse det hela. Belägringen sträcker sig över flera våningar och fronten är bred, för att omringa apostaterna. Mellan fronterna sträcker sig ett ingenmansland, i form av hundratals meter av korridorer, utan några slussar.
Efter att ha stannat går Kayo upp till Baraka och tar ett fast grepp om hans haka. Han hotar att om Baraka försöker någonting, kommer Kayo gladeligen att krossa hans huvud. Kayo varnar för att hoppas bli befriad och avslöjar att de redan har fångat in några apostater, anförda av någon smugglare, som hoppades befria honom.
Scen 2 – En resa i lönndom
Efter att ha upptäckt att hennes dotter är försvunne fylls Tomoe av dådkraft och ger sig ut i den tidiga morgonen, utan att informera någon. Jämsides med ordnarnas och milisernas soldater beger hon sig mot fronten, men inte för att upprätthålla belägringen, utan för att smita igenom den. Hon drar en slöja för ansiktet för att undgå upptäckt och smiter raskt genom frontlinjen, innan den har hunnit upprättas och tar sig till apostaternas kvarter.
Scen 3 – Återigen, i härlägret
Roshan och Baraka talar om vad som komma skall och Barakas löfte. Hon är ännu osäker på vad han ska säga och uppmuntrar honom att ta sitt förnuft till fånga och mana till fred. Baraka lyssnar på Roshan och lovar henne att han ska leda församlingen på rätt väg, men ger inget entydigt svar.
Scen 4 – Inne hos apostaterna
Tomoe smyger sig djupare in bland apostaterna. Desto längre in hon kommer, desto mer bjärt målade är väggarna och Adiletts ord är pryder dem i meterhöga hanzi. Runt om sig ser hon de utmärglade apostaterna och nykomlingarna, många druckna av kapakruset. Luften är tjock av kapakrök och hon dränker sin slöja i sprit för att hålla möglet stånget.
Snart tjocknar folkmassorna och hon skymtar patrullerande sohei i fulla kyrasser. Hon lyckas undvika upptäckt och når ett torg, där hundrtals trogna står på knä runt en upphöjd plattform varpå en kvinna i snövit skrud leder bönen. Hennes hår står ut som en svart gloria runt hennes huvud och hon när hon sjunger en sura stämmer församlingen upp som sjunger de med en enda stämma. Hon är Klowi, Guds brud, och när församlingen sedan bugar och böjer sina anleten mot marken, gör de detta samfällt, enade i kapakens omfamning.
Tomoe tar sig upp till den andra våningen, för att överblicka situationen. Hur ska hon nå Guds brud? Sohei vandrar bland folkmassan. Hon väntar och gör inget förhastat.
Scen 5 – Återigen, i härlägret
Kardinal Mattitayos talar genom bosättningens högtalarsystem och vädjar apostaterna och upprorsmakarna att komma ut. Som planerat erbjuder han dem en möjlighet att rädda sig själva: envar som vandrar ut och avsvär sig sin falska tro kommer att välkomnas åter till församlingen. Den som vägrar är en avfälling och fiende.
Baraka tas fram för att hålla sitt tal. Ögon stirrar spänt på honom, oroliga för vad han kan komma att säga för något. Han tar till orda och uppmanar alla de som kallas apostater att gå hem till sig och undvika våldsamheter. Han uttrycker sig i allmänna ordalag och undviker därigenom att uttala någon Lögn, men kardinalens män är nöjda och denne ser till att Baraka blir släppt ur sina bojor.
Scen 6 – I apostaternas hjärta
Efter ritualen kollapsar Guds brud av utmattning från visionerna. Hennes supplikanter lyfter upp henne ovan sina huvuden och bär henne bort från församlingen, djupare in i apostaternas kvarter. Tomoe följer efter dem och har inga problem med att hålla uppsikt över Guds brud: delvis på grund av hennes vita skrud som står ut, delvis på grund av den stora grupp följeslagare som önskar vidröra henne, som står närmare Gud.
I tumultet kan Tomoe smita med utan att dra till sig uppmärksamhet. Snart når tåget fram till en särskilt befäst position, välbevakad av sohei. Guds brud tas in dit. Tomoe antar att även Fijowna finns däri; var annars skulle man förvara en så viktig fånge? Här inne hörs inte längre utrop genom högtalarna; kapaken är för stark.
Hon väger dock sina alternativ och konstaterar att hon aldrig kan ta sig in via framsidan. Med andra ord kollar Wilhelm på Tomoes tillvägagångssätt och konstaterar att han aldrig kan vinna en sådan Konflikt. Därför går han runt det genom att spela ett kort ur den större arkanan och beskriva hur det finns en alternativ väg in, som går via en entré på en övre våning. De merkurianska sohei är inte vana vid att tänka i de termer och har därför inte befäst den.
Tomoe tar sig fram genom denna alternativa rutt och kommer till sist till den dörr som leder in till kommandocentralen; i slutet av en trappa vaktas den av en ensam vakt. Tomoe använder sitt tillvägagångssätt Mord för att falla över vakten och snabbt avsluta dennes liv. Hon tar därefter vaktens uniform och vandrar in i kommandocentralen.
Scen 7 – Ett ultimatum, vid härlägret
De första apostaterna har börjat vandra ut genom ingenmansland. De mottages av Baraka och skickas vidare för att svära sig till den Gråtande ghulens asfåglars sanna tro.
Syster-kapten Etsuko Jakovitsus röst sprakar genom högtalarna. Hon förkastar kardinalens erbjudande om en gemenskap i en kättersk församling. Hon säger också att hon förstår att Baraka givit sitt tal under hot. ”Var inte rädd,” säger hon. ”Martyrer lever för evigt.” Den som lämnar deras famn är otrogna hundra och kättare.
Som på en order börjar sohei att skjuta på de civila som vandrar i ingenmansland. Snabbt tar det slut på utvandrare från apostaterans läger.
Baraka inser att han behöver ta sitt ansvar för situationen och börjar vandra mot apostaterna. Kayo tar genast ett fast grepp om hans nacke. Hans bepansrade näve hotar krossa Barakas ryggrad när han hotar Baraka för att vara inblandad i denna konspiration. Baraka väger sina ord, och talar till kardinal Mattitayos och rådsmedlem Ariam, när han säger att han inte varit inblandad i detta och nu vill bege sig in för att hjälpa till att få stopp på sohei.
Han vinner Konflikten och Mattitayos beordrar Kayo att släppa honom. Baraka vandrar ensam iväg över ingenmansland, på väg mot sina syskon.
Scen 8 – Inuti apostaternas kommandocentral
Förklädd till en vakt infiltrerar Tomoe kommandocentralen. Däri råder full uppståndelse och genom att hålla en bunt papper i handen och se målmedveten ut lyckas hon undvika upptäckt. Medan hon vandrar förbi kan hon höra soheis befälhavare diskutera: med Baraka tillfångatagen och Guds brud utslagen ligger ansvaret helt på dem.
Efter att ha gått igenom kommandocentralen, vilket är Barakas tidigare boning, finner hon till sist, i ett litet rum vilket tidigare varit ett sovrum, två bäddar, varpå den ena sover Guds brud och på den andra hennes älskade Fijowna. Tomoe springer snabbt fram och får liv i Fijowna. Dottern är givetvis omskakad, men Tomoe får snabbt tyst på henne och får henne att fokusera.
Med hjälp av list och tur tar de sig ut från kommandocentralen.
Scen 9 – Vid utkanten av apostaternas område
Baraka vandrar in bland sina syskon. Ingen skjuter mot honom när han kommer och när han börjar tala med sina följeslagare försöker han få dem att förstå att de måste sluta bekämpa asfåglarna, vilka är deras egentliga syskon. Det finns dock ett hot mot stabiliteten Nya Galileen: Apokryfazonens sohei. Vad vet egentligen de om situationen här? Dessa ska hans följeslagare inte längre lita på.
Ledaren för den milisen vid frontlinjen, Duncan, omfamnar Barakas budskap och slår följe med honom. Baraka vinner sin konflikt och skapar en lugn korridor ut från apostaternas kvarter, då han sprider detta budskap allt eftersom.
Scen 10 – Ett möte, bland apostaterna
Tomoe och Fijowna snappar upp rykten om att det ska finnas en öppen väg ut mot resten av Nya Galileen och dras till denna. När de närmar sig utkanterna och det börjar låta ur högtalarna igen, korsas emellertid deras vägar med ett följe. Framför dem, står Baraka, hans ansikte omisskännligt, omgiven av en eskort.
Hans ögon faller på dem och han känner igen dem, där andra inte gör det. Han går hastigt fram till dem och Tomoe och Fijowna fryser av fruktan för ett ögonblick innan han tar deras händer, och lutar sig för att viska till Tomoe att de är på samma sida och att han vill dem väl. Han säger åt Duncan och dennes milismän att se till att eskortera ut Tomoe och Fijowna säkert.
Sedan skiljs deras vägar åt; Baraka går djupare in, medan Tomoe och Fijowna fortsätter utåt.
Scen 11 – I ingenmansland
Tomoe och Fijowna återkommer till Nya Galileen via ingenmanslandet. Duncan och hans milismän låter dem vandra den sista biten själv. När det blir tydligt att det är dem blir kardinal Mattitayos alldeles till sig och springer ut för att ta emot dem. Han tar dem i sin famn och kysser dem förtvivlat, överlycklig över att de har återvänt. Tomoe känner knappt igen sin make.
När de sedan går tillbaka, som en enad familj skrattar han högt, uppfylld av lycka. Plötsligt bränner ett skott av från bakom dem och kardinalen faller till marken. Han vrålar och snabbt kommer hjälp som bär honom till säkerhet. Nedhållande eld vrålar över deras huvuden, riktad mot den sohei som försökte dräpa kardinalen. Väl i säkerhet konstateras att skottet som tur var gick genom benet och därmed inte är livshotande. Däremot hotar det hoppet om en fredlig lösning på konflikten.
Efterarbete
Vi pratar om vad vi har fått reda på under detta spelmöte och kan delvis besvara flera av våra frågor: Vem är kardinalen? Vad kommer hände med apostaterna? Hur kommer staden att förändras?
Vi lägger även till några nya frågor:
- Vad kommer av att Tomoe och Fijowna återvände från apostaterna?
- Vad kommer sohei göra, i och med splittringen?
- Hur kommer Roshan påverka Zonen?
Vi konstaterar att Tomoe har brutit sin Sanning ”Maktlystnad”, då hon satte sin dotter Fijowna före makten, genom att huvudlöst kasta sig in i ett räddningsuppdrag.
Nu börjar vi inträda en ny del av berättelsen. Det är nu en krigszon i delar av Nya Galileen och kapaken har börjat äta sin väg genom systemen även här ute. Det lugna mellanspelet är över, då de första skotten har avfyrats.
